Kender du energibatteriet?

2022-10-12

DANSK:

Kender du dit eget energibatteri og dets energiniveau? 

Energibatteriet afspejler både vores mentale og vores fysiske tilstand. 

Vinteren er på vej, den første sne har lagt sig og mørket fylder mere og mere.  På denne tid af året, kan mange føle, at energiniveauet er lavere end ellers. 

Vores energibatteri er helt unikke, og de kan aflades og oplades på mange forskellige måder. Nogle mennesker får batterierne ladet op ved at være sammen med andre mennesker, ved at være sociale. Andre mennesker får batterierne ladet op ved at være alene eller ved at være sammen med kun den nærmeste familie. Nogle får batterierne ladet op igen med en god bog, sport, strikning, hækling, ved at se en god film eller ved at være udenfor i naturen. 

Ofte er batteriniveauet nede efter en lang dag på arbejdet, indkøb, madlavning, rengøring, vasketøjet og alt det andet, der følger med i hverdagen. Når vores batteri er afladt, er vores overskud mindre. I de situationer kan vi føle os magtesløse, frustrede, vrede og vi kan føle, at vi står alene med alle ting og at vi ikke bliver værdsat for alt det, som vi gør. Derfor skal der mindre til, at vi vrisser af hinanden, siger ting vi ikke mener eller at vi kommer til at skælde vores børn og nærmeste ud. 

Jo bedre vi kender og forstår vores eget batteriniveau, desto bedre kan vi lære at mærke efter, når vores batteri er ved at blive afladt. Når batteriet er på vej ned i "gul", skal vi holde en pause og gøre noget af det, som kan lade vores batterier op igen.

Det samme gælder for dine børn. "Ulvetimen" er et godt eksempel på dette. Når dine børn kommer hjem efter en lang arbejdsdag i vuggestuen, børnehaven eller skolen, har deres dag typisk været fyldt med mange indtryk, larm og skiftende voksne (og dermed regler). Rigtig mange ting som de konstant skal navigere i. Deres batterier er afladet - ligesom deres forældres. Det er ofte i disse situationer, at der opstår mange konflikter mellem børn og voksne. Overskuddet er der ikke - energien er der ikke. 

Hvis vi begynder at lytte til og mærke efter vores eget batteriniveau (og vores børns), kan vi sørge for at lade dem op igen, inden konflikterne og de tunge tanker tager over i os. 

Hvor ligger dit batteriniveau lige nu? 

Se indlægget på Facebooksiden: Her

_________________________________________________________________________________

KALAALLISUT:

Kalaallisut Nukivit bateeria aammalu annertussusaa ilisimaariviuk? Nukiup bateeriata sianissutsitta timittalu qanoq issusai ersersittarpai. Ukiulerpoq, apeqqajaavoq taartalerneralu initunerujartuinnalerpoq ukiup imaalinera pisarnermit nukissakinnarnerusutut misinnarsinnaavoq. Nukitta bateeria immikkuullarilluinnartuuvoq, assigiinngitsorpassuartigullu nungukkiartorneqarsinnaavoq immersorneqarsinnaalluniluInuit ilaasa bateerertik inuit allat peqatiginerisigut immersortarpaat. Inuit allat kisimiitillutik qaniginerpaasatilluunniit peqatigitillugit immersortarpaat.Ilaasa bateeritik atuakkamik nuannarisaminnik atuarnermikkut, timersornikkut, nuersaanikkut, nissiaanikkut, filmimik nuannarisaminnik isiginnaarnermikkut pinngortitamiinnikkulluunniit immersortarpaat. Amerlasuutigut suliffimmi ulloq takisimatillugu, pisiniarfilerisimatilluni, igasimatilluni, eqqiaasimatilluni, errorsisimatilluni allarpassuartigullu ulluinnarni suliassat suliarisimatillugit bateerip annertussusaa annikillisarpoq.

Bateeri imaarutilertillugu nukissakinnerusarpugut. Taamaatsilluta iliuuseqarsinnaanngitsutut misigilersarpugut, erloqilluta, kamalluta, suliassanullu kisermaassisutut suliarpassuagullu naleqartinneqanngitsut misigilersarpugut. Taamaattumik suallallutalu immitsinnut massuagilersarpugut, taama pinianngikkaluarluta oqaatsinik nuanniitsunik atuilertarluta immaqaluunniit meeqqagut qaniginerpaasagullu suanngatilersarlutigit.

Bateeritta annertussusaata ilisimaariartornera ilutigalugu imaarukkiartulertillugu malugillaqqinneruleraluttuinnassavarput. Bateererput "sungaartumut" piartortoq malugigutsigu unikaallalaartariaqartassaagut bateeritsinnillu immiisinnaasumik iliuuseqarluta. 

Tamanna aamma meeqqannut atuuppoq. "Amaqqup akunnera" assersuutissatsialaavoq. Meeqqatit meeqqerivimminngaanniit atuarfimminngaanniilluunniit angerlaraangamik, ulluat takisimasarpoq misigisarpassuarnik aqqusaagaqarfiusoq - niperpassuit aammalu inersimasut nikerartut (taamatuttaarlu malittarisassat allanngorartut). Sorpassuit malitassat. Bateerii imaarussimasarput - angajoqqaamisulli. Pisuni taamaattuni meeqqat inersimasullu akornanni aporaaffiit pilersinneqakkajupput. Nukissaqartoqanngilaq. 

Uagut nammineq meeqqattalumi bateeriata annertussusaata tusarnaarnissaa maluginiarnissaalu ilikkarutsigu, aporaannerit pinnginnerini eqqarsaatillu oqimaatsut qaffakaannginnerini bateererput immersorsinnaavarput 

Maannakkorpiaq bateerivit sakkortussusaa sumi inissisimava? 

Ilanngutaq Facebookimi quppernermi takuuk: Aana


#behandling #traumebehandling #paspådigselv #ladospassepåhinanden #psykologi #maniitsoq #grønland #godenergi #mettescharling